Boken är skriven av, Gunnar Gyllenram, Lars Annerén, Conny Jörneklint och Kenneth Ottosson.
Måndagen den 13 november samlades vi för ett medlemsmöte på Stensberg, Ordf Rune kunde hälsa tre lagmän och fotografen Lars Johansson välkommen.
De skulle berätta om boken "Till Tings i Kalmar" som handlar om Kalmar Tingsrätt och vad som har hänt där både i dåtid och nutid.
Det hela började då Lagman Conny Jörneklint närmade sig pesioneringen och  ville ha något att pyssla med. Han tog kontakt med Gunnar Gyllenram och undrade om han hade något skrivet om Kalmar Tingsrätt.  
Gunnar Gyllenram letade fram en bunt papper från en garderob och sedan började skrivandet ta form.


På bilden syns Lagman Lars Annerén, Fotograf Lars Johansson och  Lagmännen  Gunnar Gyllenram och  Conny Jörneklint. Gunnar och Conny berättade om personer och händelser som förekommer i boken.


Historien om Kalmar Tingrätt tar sin början i Rådhuset på Stortorget mittemot Domkyrkan. Här har hållits Tingsförhandlingar sedan slutet av 1600-talet och fram till 1987.


Det finns en del gamla bilder bevarade och först ser vi Oscar Cassel  som var borgmästare och chef för Kalmar Rådhusrätt från 1910 till 1931. 
Sedan ser vi Borgmästare Yngve Malmsten som efterträdde Oscar Cassel. Till vänster sitter Sune Hellroth och till Höger Rådman Ernberg. Det var de här tre männen som arbetade i Rådhuset.
Sune Hellroth kom senare att efterträde Yngve Malmsten.
Sune Hellrot var en profil i Kalmar. Han var socildemokrat men fick inte gehör för sina ståndpunkter och bildade därför ett eget parti men det gick inte så bra. Han var väldigt intresserad av järnvägar occh snabbtåg. Han hade bl a ett stort rum fyllt med Kommunikationstabeller.
En bildad man som krävde att hans sekreterare skulle kunna franska därför att Hellroth ibland dikterade sina brev på franska.
Nästa bild visar Helroth som ordförande i ett Tryckfrihetsmål.
Sedan ser vi Sten von der Osten-Sacken. Han fick titeln Lagman och var verksam  vid Tingsrätten mellan åren 1976- 1983. Han är idag 95 år och vid god hälsa.
Omkring 1980 blev Gunnar Gyllenram verksam i debatten om placeringen av den nya Tingrätte. Möre Tingsrätt fanns på Norrgård och Kalmar Tingsrätt fanns i Rådhuset. 
En livlig debatt uppstod men man förstod att Rådhuset var otidsenligt och det bestämdes att det skulle byggas ett nytt Tingshus ungefär mittemot Norrgård. 
Tingshuset har än en gång blivitt trångbott och nu pågår en utbyggnad.

Här ser vi Häradshövding Liss-Eric Björkman som var en mycket bestämd person.Han har skrivit boken Till Tings i Södra Möre. Porträttet är målat av Lotte Laserstein. 
Däärefter Häradshövding Klas Nilsson, Norra Möre och Stranda Härad.
Vid invigningen av Tingshuset Blev Mats Nordell representerad med en färgglad komposition.
Sedan ser vi Christoffer Strumpel, advokat och politiker. Verksam på Kalmar Juridiska Byrå som rekryterade många jurister som sedan blev duktiga advokater.
Åklagare Bosse Svensson somvar myckt profesionell i sin verksamhet. 
Porträttet av Gunnar Gyllenram är målat inför Gunnars pensionering. Tingsrätten har sedan lång tid tillbaka målade porträtt av ämbetsmän. Detta tack vare att det finns en fond som man kan hämta pengar ur för att kunna  fortsätta med porträttmåleri inför kommande avtackningar. Vid många Tingsrätter har man slutat med porträttmåleri.
På nästa bild finns Liss-Eric Björkman och Sune Hellroth på samma bild. De var sällan tillsammans och ansåg att den ene var förnämare än den andre. Om Hellroth skulle komma till ett möte stannade Björkman hemma. 

Bildraden börjar med ett porträtt av Lars Annerén som efterträdde Gunnar Gyllenram och var Lagman åren 1998 - 2006. Porträttet är målat av Behn Edvinsson. Som man kan se ville Behn även få med en del av Lars intressen på tavlan. Jazz-intresset syns iform av ett sd-fodral t ex.
Behn Edvinsson målade även Conny Jörneklint efter samma tema. I bakgrunden framträder en tavla av mexicanskan Frida Paolo. Sportintresset  visas i form av en fotbollsspelare.
Laila Kirppu är första kvinnan i lagmansstolen i Kalmar.
Conny berättade också om det viktiga arbetet som Vittnesstöden gör i samband med rättegångarna. Här ser vi Rolf Halle och kollegan Christine Beyerböck.
Gunnar Gyllenram berättade om tingsrättens bästa kunder. Niklas Kronkvist var ständigt återkommande vid rättegångarna under några år. Nu har han kommit på bättre tankar och åker runt och håller föredrag om att avstå från brott.

Till Kalmar Tingsrätt hör numera även Öland. Här ser vi Stadshuset och Tingshuset i Borgholm. Byggt år 1943 och här hölls ting fram till 1982.
En bild när det sista tinget hölls i Borgholm, 1982.
Gunnar Gyllenram berättade om den stora rättegången på Öland då det brann många fastigheter i Hagby 1958. Göran Johansson som åtalades blev senare frikänd i Hovrätten. 
En annan rättegång på Öland handlade om den försvunna kvinnan Ohjanen som försvann spårlöst och är fortfarande borta. Carl-Olof Wirell försvarade den man som var åtalad för Annelis försvinnande, men frikänees.

Lars Annerén berättade sedan om det hemska mordet i Högsby. Dottern till en utländsk familj hade träffat en kille mot familjens vilja. Ungdomarna ockades till föräldrarnas bostad i Högsby. När de var i bostaden utförde sonen i familjen ett nästan rituellt mord på killen Basis. På bilden syns den kniv som användes. 
I rättegången tog sonen på sig ansvaret och dömdes men efter nåot år ångrade han sig och sedan dömdes föräldrarna till 10 års fängelse och utvisning. 
De andra bilderna kommer från Förlösa mordet då en lantbrukare blev mördad av sin dotters polkvän. Han erkände mordet för en Missing People spanare och sedan dömdes både han och flickvännen för mordet.
Innan avtackningen blev det tillfälle för en del frågor.
Gunilla Fahlström berättade om sin tid som sekreterare åt Sune Hellroth. Hellroth var kunnig i franska och Gunilla fick ta emot diktamen och skriva på franska. 
Lagmännen berättade att Civilmålen om i vårdnadstvister är de värsta målen och där kunde klienterna komma med hot. I brottsmålen däremot var det lugnare.
En fråga som vi egentligen inte fick något  bra svar på var, "Varför dömer Tingsrätt och Hovrätt  så olika i en del mål#. Gyllenram menade att det är olika sätt att se på rättsfallet. 
Jörneklint berättade att det är brist på Domare och väldigt svårt att tillsätta nya tjänster. Domaryrket är inte sttraktivt. Alla utlänningsärenden gör också att Förvaltningsrätten har svårt att hitta personal. 
Brottslingar som frikänns kan också visa tacksamhet och vid ett tillfälle kom en stor blombukett från en frikänd person.

Gunilla Gustavson som själv varit nämndeman tackade Lagmännen för en trevli och intressan berättelse från Tingsrätten i Kalmar.

Text
Stig J