Det blev en kall och vintrig färd för oss i Aktiva Seniorer som på måndagskvällen, den 6 december, på olika sätt tog oss till Kalmar Läns Museums lokaler vid Skepppsbrokajen.


Ordf Rune hälsade välkommen till terminsavslutningen och tyckte det var roligt att vi kunnat samlas ett antal gånger under den gångna hösten.
För närvarande ser det inte så positivt ut för samlingar i större grupper men vi får hoppas det ordnar till sig på det nya året.
Rune berättade några historier och överlämnade sedan ordet till Museichefen Örjan Molander

Örjan Molander hälsade oss välkomna till den här kvällen då han skulle berätta om tre stora stadsbränder i Kalmar sedan slutet av 1600-talet.
Frågan ställdes om någon visste vilka år det varit stora bränder och efter en stunds gissningar och delvis rätta årtal fick vi ett svar. 
De stora bränderna inträffade år 1679, 1765 och 1800.

 En stadsbrand är en eldsvåda som drabbar flera fastigheter.

Branden 1679 började vid Lilla Torget bredvid Domprostgården och spred sig mot Storgatan.
Den andra branden år 1765 började i närheten av huset där Fiesta ligger idag.
35 år senare, år 1800, hätjade den tredje stora branden. Nu var det området där äldreboendet bryggaren ligger och sedan spred sig elden österut och hela området som kallas Kattrumpan brändes ner.

Vid branden 1765 förlorade 3/5 av Kalmars befolkning sina bostäder. Efter den här branden kunde man lämna in skrivelser på värdet av vad som förstörts och sedan få ersättning från staden.
Enfastighetsägare på Storgatan begärde ersättning fär sitt hus, 4000 riksdaler och för lösöret 350 riksdaler. Ham påpekade också att huset hade varit i gott skick och han fick ersättning.
De pengar som behövdes för återuppbyggnad kom från nationella insamlingar och genom kollekter i kyrkan.

Historien berättar vilken oreda som uppstod vid en sådan här brand. Hela Stortorget var fullt med lösöre och vid en brand hade man lagt föremål på stadsvallarna och sedan spred sig elden även dit och allt förstördes.
En brand i oktober gjorde att förödelsen blev ännu större då vinterns vedförräd var fyllda och även lagerhusen hade fyllts för att täcka behoven inför den kommande vintern.

Det finns inte så många skriftliga källor om bränderna i Kalmar men Örjan berättade att Christoffergillet har givit ut en skrift 1939 där det fanns en artikel om branden 1765. Texten lyder, "Kalmar stad erbjöd en fruktansvärd anblick. Området mellan Larmtorget, Stortorget, Västr Sjögatan och Södra Malmen var en rykande ruinbrand där det syntes skadade stenhus och ensamma skorstenar, vilka med kolbrända överdrag begråta sin nakenhet och sina  ägares armod".
Branden 1765 uppstod då bryggaren Strömberg vid fentiden tänt en eld under  en drankpanna för att bränna brännvin. Efter tillsyn vid åtta-tiden på kvällen var allt i sin ordning och man gick och lade sig. Vid elva-tiden på kvällen bankade det på portarna och då var det full fart på elden som sedan spred sig vidare och det tog två dagar innan elden vid Norra Långgatan den 20 oktober.
Andra som skrivit om bränderna är Manne Hofren och Gunnel Forsberg-Warringer.
En annan källa för att få beskrivningar av gamla hus är försäkringsbrev som började komma på 1600-talet. Dessa var detaljrika beskrivningar av husen.

Vi fick också höra en del om Kalmars historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet och 1650 bestämdes att staden skulle flyttas från området vid slottet till Kvarnholmen.
Detta var inte så populärt men en brand i gamla staden 1647 påskyndade flytten. 1658 byggdes Rosenlundska huset på Kvarnholmen och sedan började byggnationen ta fart.
Även bykyrkan vid slottet revs och Domkyrkan på Stortorget var klar i slutet av 1670-talet.

En fråga kom om man flyttade hus från gamla staden och då berättade Örjan att det finns ett hus vid Lilla Torget med årtalet 1667 på gaveln och det huset kommer delvis från gamla staden vid  slottet.
Andra gamla hus på Kvarnholmen är Hantverkshuset från 1660 som delvis brandskadades 1765 och där har fasaden renoverats.
På Källaren Kronan kan man se en träbalk på översta våningens gavel och det är en hissanordning för att lasta in varor på vinden. Huset är byggt 1660.

Några kanske kommer ihåg EPA-huset. Den byggnaden brann 1765 och 1874 återuppbyggdes fastigheten. För att sedan år 1956 få ytterligare en våning.

Örjan berättade också om att han varit med vid husrenoveringar där han tagit borr prover på virket för att kontrollera årsringar och vad virket har kommer i från.

Innan kvällens intressanta föredrag om bränderna i Kalmar avslutades fick vi höra om ytterligare två bränder.

År 1681 byggdes Rådhuset vid Stortorget men 1731 uppstod en brand i huset och tak och interiör förstördes men byggnaden återställdes i sitt tidigare skick. 

År 1935 brann Kalmar Ångkvarn. Kvarnen var nyrenoverad och man hade varit så förutseende att man byggt ett vattentorn med sprinklersystem men det hade man inte hunnit sätta i drift ännu och därför blev det en riktig eldsvåda.
Orsaken till branden var en kvarglömd trasselsudd som var indränkt med linolja.

Kvällen avslutades med att vi förflyttade oss till våning 4, där vi blev serverade glögg, skinksmörgås och kaffe med pepparkaka.
Medan vi åt såldes ett lotteri med fina vinster som Gunill G ansvarade för.

Under kvällen delades vårens programblad ut och det blir medlemsmöten emligt tidigare år. 
På grund av Pandemin kunde inte tid och plats för våra träffar skrivas in i programbladet. Dessa uppgifter kommer att finnas på Hemsidan men också meddelas inför varje möte.

När vinsterna var utdelade tackade Rune för en trevlig kväll tillsammans och önskade oss En God Jul och Ett Gott Nytt År.