Måndagen den 21 mars hälsade föreningens nyvalda ordförande, Lars Berggren, välkommen till dagens medlemsmöte på Skälby.
Ordf hälsade också välkommen till Johan Barkevall som berättade om livet på Horns Kungsgård.
Johan presenterade sig och berättade att han växte upp på gården Barkestorp i Smedby.
Efter utbildning som flygofficer arbetade Johan inom en specialenhet på F 12 i Kalmar fram till år 1976.
Då kom ett erbjudande om förflyttning till Stockholm men Johan tackade nej och slutade sin tjänst inom flygvapnet.
Med sin bakgrund inom jordbruket kom möjligheten att arrendera Horns Kungsgård på norra Öland.
Detta arrende fortsatte Johan och hans hustru med under 25 år.
Verksamheten utökades och omfattade även Böda och Saxnäs camping anläggningar.
Johan berättade också att han tjänstgör inom Svenska kyrkan som Veniat och leder gudstjänster.
Berättelsen om Horns Kungsgård tar sin början den 21 mars 1554. Då var Gustav Vasa kung i Sverige.
Gustav Vasa omdanade Sverige och ändrade Regeringsformen och gjorde Sverige till ett arvsrike. Han befriade oss från danskarna och Lubeckarnas inverkan på handel och sjöfart.
Svenskarna anslöt sig också till den Lutherska tron istället för påvedömets stora makt.
Johan berättade vidare att Gstav Vasa styrde och ställde och hade åsikter om allting, t ex oxpriset i Småland, laxfisket och hur man skötte skogen och får hållningen på Öland.
Han tyckte inte om de öländska vildhästarna och därför hämtade han baggar frå Tyskland som placerades på Ottenby Kungsgård på södra Öland. Där finns ett område som heter Schäferi ängarna och där fick fåren gå och beta.
För att kunna styra landet införde Gustav Vasa ett system med Kungsgårdar där det fanns en fogde som bestämde. Ofta låg dessa gårdar i anslutning till ett slott dit mat och förnödenheter skulle levereras.
På Öland fanns fem Kungsgårdar, Ottenby i söder, Rälla, Gärdslösa, Borgholm.
Horns Kungsgård på norra Öland.
I tankarna återvänder vi till en måltid 1554 på Horns Kungsgård. Vid bordet i spishuset satt fogden Håkan Månsson och Gertrud Rietsdotter från Glömminge.e och 26 andra personer., bl a en skrivare och två gäster.
Kvinnan vid bordet var fataburs hustru och hon hade hand om hushållet, pigorna och djuren som tillhörde gården.
på bordet fanns följande maträtter lammstek, kokt höna, lungmos, sylta, grynost, äggost, fårost, brynt juver, våm, kål, stekt fisk och öl.
Fårosten var en delikatess på gården och den levererades under många år direkt till kungen i Stockholm.
Kungsgården tillverkade sitt eget öl och 1554 fick man fram 21262 liter och då kan man räkna ut att varje person på gården drack 4 - 5 liter öl om dagen. Den salta maten på den tiden gjorde att man var tvungen att dricka så mycket per dag.
Anledningen till att vi idag kan ta del av alla dessa detaljer är att Gustav Vasa var väldigt misstänksam och han hade skrivare som varje dag noterade vad som hände på gården. Dessa dokument finns bevarade på Riksarkivet i Vadstena och kan användas för forskning.
Vid "Svennebordet" i samma rum satt utridaren, nyckelpigan, fiskaren, tunnbindaren och timmermannen.
Nyckelpigan hade en viktig roll på gården. Hon såg till att alla förråd fylldes på och att alla varor som skulle levereras till slottet i Stockholm kom iväg vid rätt tidpunkt.
Leveranserna skedde med tre skutor och det som skickades iväg var öl, bröd, fårkött, kål, fårost och syltad fårmjölk och smör.
Det öländska smöret ansågs vara särskilt hälsosamt.
Kungsgården hade också egna fidkrlägen och dammar där man födde upp matfidken rudor.
Tunnbindaren hade en viktig roll på gården eftersom all mat lagrades i träkärl som t ex silltunnor, laggkärl, snördrittlar, bryggkar, mjöltråg och andra embar.
Vid det trdje bordet i rummet, "spisbordet" satt tjänarna och det var sex legodrängar, fyra legopigor, mjölkdejan, bryggerskan, kokerskan, fåra konan, kalve konan och bagerskab- Så hette dom på den tiden.
Kungsgården hade marker från Djupvik i söder till Böda i norr.
Det här året sådde man 50 tunnor råg vilket motsvarar 4,5 ton. Skörden av rågen blev ungefär 1;5 och idag kan en rågskörd ge 1:50.
På gården fanns 13 oxar, 2 tjurar, 66 kor, 83 kvigor, 519 får och lamm, 193 svin, 63 gäss och 42 hönor.
Något som betydde mycket för människorna förr i världen var slåtterängarna och där bärgade man hö och foder till djuren.
Vid och på slåtterängarna fanns också värdefulla träd och medicinal växter.
Ask och hagtorn kunde användas till slöjd virke. Oxelbär användes vid ölbryggning.
Från eken fick man garvsyra vilket användes viid beredning av skin.
Johan berättade att han varit med om att återskapa 12 ha slåtterängar på Kungsgården.
Johan berättade också om de vackra namnen på pigorna som arbetade på gården; Cecilia Mjölkdeja, Margareta Bryggerska, Elin Kokerska, Kerstin Kalvekona, Kerstin Bagerska och Anna Fårakona.
Stenindustrin har varit en stor verksamhet på norrra Öland och redan på 13- 1400-talet började man bryta kalksten på Kungsgårdens marker.
Riddarholms kyrkan Stocholm, gravsten
Brunnen på Kalmar slott
Det finns röd och grå kalksten och den som bryts på Kungsgården är röd och den grå kalksten finns vid Sandvik.
I närheten av Kungsgården anlades en stenhuggar by däe man hade utbildning i konsten att bearbeta kalkstenen.
Gunilla G tackade Johan för en mycket intressant berättelse om livet på Horns Kungsgård under 1500-talet och undrade hur många som arbetade på gården.
Johan ansåg att det behövdes ca 100 personer på 1500-talet. Utöver pigor och dräbgar hade bönderna utanför gården arbetsplikt vid vissa tillfällen.
På ett foto från 1905 visas 56 anställda på gården.
Johan och hans hustru skötte gården själva.
Solnedgång vid Blå jungfrun
Efter föredraget serverades en god smörgås från City Gross samt kaffe och kaka.
Ordf informerade om Flärdkvällen som är den 25 april.
Anmälan till Gunilla G senast den 11 april.
Vi samlas i HSB samlingslokal på Klunkens backe.
Se vägbeskrivning under fliken Flärdkvälltill vänster på första sidan.
Rune informerade om resan till Burg den 2 - 3 maj. Det finns sex platser kvar som vi gärna ser att någon anmäler sig till.
Klicka på bilderna för att få dem större.
Information om lunchföreläsning på Linnéuniversitetet.
"Hur pverkas äldres hälsa och hjärna av rörelse"
Varmt välkomna till familjen Kamprads stiftelse och Linnéuniversitetets gemensamma lunchföreläsningar kring temat rörelse.
Familjen Kamprads stiftelse bjuder på lunch.
Onsdagar kl 11.00 – 12.00
Anmälan, en vecka innan föreläsningen
Plats, Sal Lapis, Hus Culmen
0480-49 71 62
Onsdag 6 april
”Fysjsk aktivitet och hälsa”
Onsdag den 27 april
”Styrketräning för äldre
Onsdag den 18 maj
”Säker träning i hemmet”
Onsdag den 8 juni
”Hälsoeffekter vid utomhusvistelse”
Klicka på länken nedan för att läsa mer om Naturresevatet Horns Kungsgård
https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/horns-kungsgard.html
Foto, Johan Barkevall
Stig J