Måndagen den 26 augusti var det dags för den planerade dagsutflykten till Moshult och alla de andra platserna som är förknippad med Vilhelm Moberg. 

De medlemmar från Aktiva Seniorer som anmält sig stod som det brukar vara vid våra resor och väntade på Gårdby Buss i Färjestaden, Bovieran och Rasta.
Vid 10 - tiden åkte vi från Rasta och reste mot Nybro för att så småningom göra ett stopp i Duvemåla.

Olle Madebrink hälsade oss välkomna till dagens utflykt.
Med i bussen fanns också Bengt Runemo. Han kommer från Ljuders församling och känner väl till de platser där V Moberg tillbringade sin barndom och även återvände till så fort möjlighet fanns.
Olle Madebrink överlämnade därefter ordet till B Runemo som fick bli reseledare resten av dagen tillsammans med Olle Madebrink.

Den första informationen om V Moberg fick vi i bussen då Runemo startade en videofilm om V Moberg. Filmen sändes i Tv på Juldagen 1966. 
Moberg var på bra humör när filmen spelades in och han berättade om barndomen och sin hembygd i Moshult.

Resan fortsatte mot Duvemåla och där stannade vi vid  Syskonen Runkvists gård som idag är ett museum. Där passade vi också på att ta en fika.

 
Runemo berättar om Moberg och Och hans tankar om Duvemåla.

Moberg mormor bodde i Duvemåla men av den gården finns bara en grindstolpe kvar. Det var hon som blev förebild till Kristina i filmen och böckerna om Kristina från duvemåla.



På andra sidan vägen finns Rundkvists gård. Där bodde två bröder och deras två systrar och alla var ogifta. 
De var riktigt sparsamma och hade ingen elektricitet eller annan bekvämlighet. När syskonen avlidit och man kom in i huset hittade  man närmare 2 miljoner kr, i dåtidens penningvärde, gömda i huset.
När fastigheten skulle övertagas av Allmänna Arvsfonden lyckades Emmaboda och Algutsboda kommuner överta  och bevara gården. Den finns fortfarande kvar  och är idag ett museum. Där vi vandrade runt och tittade på inredning och gamla handredskap.

Skolan i Moshultamåla och en byst av V Moberg.

Svarta tavlan i klassrummet.
Resan fortsatte sedan mot Moshult. Vi passerade torpet där Moberg och hans sex syskon bodde som barn. Idag finns bara en Minnessten kvar på platsen-
Efter en stund kom vi fram till skolan i Moshultamåla där Moberg tillbringade sin skoltid. Det första läsåret gick han i skolan i Påvelsmåla.
Undervisningen var upplagd så att klass 1 - 3 undervisades på våren och 4 - 6 gick i skolan på hösten. Man har räknat ut att Moberg gick i skolan i två och ett halvt år.
Vi fick höra berättelser om hans skoltid och bl a var han väldigt läshungrig och läste alla böcker han kom över och även skickade efter och lånade böcker på bibliotek.

Moberg var emot krig och i boken "Soldat med brutet gevär" berättar han om sin inställning till krig. Däremot gjorde han sin värnplikt, fastän han inte tyckte om det.

Nästa plats vi ska besöka är Långasjö.
Innan vi kom dit passerade vi Mundekulla där riksdagsmannen Mundeb har sin härkomst. 

I sockenstugan i Långasjö finns en utställning om författarinnan och konstnären Elisabeth Bergstrand/Poulsen. Hon föddes i Långasjö 1889. 

Elisabeth Bergstrand.

Eliaabeth hade ambitioner att utbilda sig. Hon kom in på Konstakademin, gjorde resor till Neapel och Paris. Sedan gifte hon sig med en dansk bildhuggare och de bildade familj och bosatte sig utanför Köpenhamn.
Hon höll kontakten med sin hembygd hela livet och besökte Långasjö varje sommar och köte även en stuga där.
Redan i början av sin konstnärsbana drömde Elisabeth om att få måla en altartavla till Långasjö kyrka. Hon målade en altartavla och erbjöd den till församlingen men de ville behålla den gamla tavlan ännu en tid.
I början av 1950 blev Elisabeth svårt sjuk och 1955 avled hon.
Några år senare kom åter ett erbjudande till församlingen om att få köpa altartavlan. Denna gång antog församlingen erbjudandet och nu hänger Elisabeths tavla i Långasjö Kyrka. Den har namnet " Den himelska och jordiska lovsången".

Vi fick också se en stor tavla som Elisabeth målat och den har också blivit vävd som gobeläng, med namnet "Kvinnans årstider".

Vi fick se en film som heter "I Hökens Öga". Den visar Elisabeth Bergstrands intressanta livsresa.
Initiativet till att bevara Elisabeth Bergstrands minne i Långasjö startades för tio år sedan då man bildade en förening under ledning av Annika Hjalmarsson. De har gjort filmen och samlat in tavlor och böcker till museet. 

Från Långasjö fortsatte vi mot Grimsnäs Herrgård där vi skulle äta lunch.
När vi passerade Åkerby vägskäl berättade Runemo om Åkerby vägskäl. Där samlades utvandrarna den 4 april 1850 och den 14 april lämnnade de Karlshamn  och kom fram till New York på Midsommardagen den 24 juni.

Vi åt en smaklig lunch på Grimsnäs Herrgård som för dagen serverade en biff med namnet Mobergare.
Efter måltiden fick vi höra en del om Herrgårdens ganska hemska historia.
Gården har sina anor tillbaka till 1400-talet, då Karl Knutsson Bonde var kung i Sverige. På den tiden var livet hårt och var det någon som opponerade sig mot makten blev han avrättad.
På 1500-talet slogs två gårdar samman och fick namnet Grisnäs Herrgård. Sedan drevs gården av olika adelsfamiljer fram till slutet av 1700-talet. 
När adelns privilegier försvann och det blev privata ägare till gården blev det svårt att få ekonomi på verksamheten. 
En ägare vid förra sekelskiftet fick sälja gården. Det kom en ny ägare som startade pesionat på 1930-talet för att få in mera pengar. Det gick inte så bra och kyrkan erbjöds att få gården men de tackade nej.
Gården skänktes då till Ljuders Kommun som drev skolverksamhet där under  några år.
Under kriget fick gården en ny inriktning då Tobaksbolaget hyrde gården som kolloverksamhet. Företagets anställdas barn fick vistas på gården hela sommaren. Denna verksamhet upphörde 1967.
Efter detta ville kommunen riva husen på fastigheten men Hembygdsföreningen lyckades förhindra detta och drev sedan ett vandrarhem på gården under 40 år. 

Nuvarande ägare har haft gården sedan 2009 och har på egen hand renoverat och rustat upp gården till en turistanläggning som driver B o B verksamhet.  www.grimsnas.se   En länk till Grimsnäs Herrgård för att läsa om deras program.

Ljuders kyrka
Efter lunchen fortsatte vi till Ljuders kyrka, där Runemo berättade om Utvandrarnas kyrka. Prästerna hade det svårt i dessa utvandringstider. De  försökte på alla sätt övertala församlingsborna att stanna kvar i socknarna så att de inte helt skulle avfolkas på människor.

Runemo läste några sidor ur boken Utvandrarna för att visa det språkbruk Moberg använde.
Ur berättelsen förstod man hur utlämnade de var under sjöresan. Tiden ute på havet varade 70 dygn i en gungande båt som var 40 steg lång och 8 steg bred. Ombord fanns 70 personer. Båtens namn var Briggen Charlotta.

Av de personer som framträder i Utvandrarserien anser man att Robert är den som mest påminner om Moberg, han var något av en drömmare.
När boken Nybyggarna skulle skriva ville Moberg avsluta Kristinas medverkan i bokserien men då ansåg förlaget att om han gjorde det skulle intresset för sista delen avta och minska försäljningen. Kristina fick vara med även i den sista delen.

Efter besöket i Ljuders kyrka närmade vi oss det sista besöksmålet på dagens Mobergs resa. Vi kom fram till Klasatorpet. Där steg vi av bussen för att lyssna till berättelsen om inspelningen av filmen Utvandrarna som skedde 1970, i regi av Jan Troell.

Moberg letade efter en lämplig plats för filminspelningen men bestämde sig till slut för det här området.
Området var obebyggt fram till början av 1800 talet. Då kom en dagsverkstorpare dit för att göra dagsverk åt kyrkan två dagar i veckan. Innan Moberg var nöjd fick man dock köra dit lite mera sten för att det skulle se riktigt eländigt ut.

Kyrkstallarna i Långasjö. Här bodde skådespelarna som var med under inspelningen av filmen Utvandrarna.

Torpet som användes vid filminspelningen.









Stig Hermansson och Olle Madebrinh
Vi vandrade i området vid Klasatorpet och såg hagarna med många stor stenar. Efter en stund samlades vi för att fika och då berättade
Stig Hermansson, Hembygdsföreningens ordf, om olika händelser  under filminspelningen.

Regissören var noga med att de skulle vara riktigt smutsiga om händerna och ha slitna kläder på sig.

Man ville också ha en kraftig och stark kvinna från bygden som kunde prata småländska och hon skulle ha rollen som Karl-Oskars mamma. Efter en del letande hittade regissören en kvinna som hette Aina.

Vid ett tillfälle  gjorde man en kvällsinspelning men Jan Troell var inte nöjd med resultatet. Då provade man nästa dag men då var det dagsljus och de fick måla över glasrutorna med svart färg för att få kvällsstämning.
Färgen fastnade ordentligt på glasrutorna och istället för att skrapa bort färgen slog man ut rutorna. Efteråt konstaterade man att det var handblåst glas i fönsterrutorna och det var verkligen inte bra.

När vi besökte Ljuders kyrka läste Runemo några rader ur boken , Din stund på jorden. Texten kan spegla en del av Mobergs karaktärsdrag.
"Jag älskar enbusken, den kärve, den onödige  som man utgallrar för att bereda rum åt nyttigare träd, den ståndaktige och seglivade som aldrig kan utrotas, den illa omtyckte som inte smeker eller smickrar. "

Det blev en intressant dag och vi hade fått se och lära oss mycket om V Moberg och all den verksamhet som han skapat med sitt författarskap.
Det hade hänt så mycket under dagen att vi inte hann med besöket på Skruvs Glasbruk.

Hemresan fortsatte mot Kalmar och de som arrangerat resan och medverkat under dagen tackades för att ha givit oss resenärer en trevlig dagsutflykt.

Bengt Runemo medverkade under dagen utan ersättning. Ham värnar om projektet "Operation Smile", där man hjälper barn i Afrika med att få gomspalten opererad. 
Han är tacksam om vi skänker en slant till denna verksamhet.  Bg 900 - 2221
Stig J