Orkidévandring vid Gråborg 27 maj 2019 

Ett tjugotal medlemmar ur Aktiva Seniorer i Kalmar träffades vid Ekudden för samåkning till Gråborg. Där mötte oss förutom fler medlemmar från Öland också Thorsten Jansson, vår guide för dagen. Thorsten Jansson är journalist och började sin bana på Västerviks tidning. På 70-talet kom han till tidningen Östra Småland. Där slutade han 1995-96 och har sedan dess arbetat som konsult åt Länsstyrelsen och Högskolan med att skriva böcker och utarbeta broschyrer mm. Emellanåt skriver han också artiklar i Barometern om sådant som händer och engagerar i naturen.


Denna måndag var en bra dag för promenad. Det hade regnat dagen innan men nu var det växlande molnighet, varken för varmt eller kallt. Thorsten tog oss med till Borgs ängar där han visade oss hur man slog ängarna förr och varför det var viktigt att ha träd på ängarna så att det alltid var skugga någonstans. Annars brändes ängen ned av solen. Humleblomster, Tandrot och Käringtand tillhör skogsängarna. På sina trädbärande ängar ville man helst ha hassel, asp och lind. Deras löv var det bästa för djuren. Trädens löv blev djurfoder tillsammans med det slagna gräset. Ofta var fodret slut framåt april. En fiskare i Misterhults skärgård har berättat för Thorsten att ofta fick bonden bära ut djuren i april, så svaga och svältfödda var de. Ofta hamlades trädens löv för att bli stödfoder åt djuren. Thorsten har börjat rida islandshäst på ålderns höst och där dessa hästar befinner sig hamlas det också löv från träden för att hästarna gillar det så mycket.


På Öland finns det 35 olika arter av orkidéer. Ölands vanligaste orkidé är St Pers nyckel. Den blommar i början av maj och växer nästan överallt och är inte kräsen på jordmånen. St Pers nyckel liknar mycket Göknyckeln, men den växer nästan enbart vid Ölands Skogsby och ängarna där omkring för de har olika krav på jordmån. Orkidéerna pollineras av insekterna. Vissa exemplar av st Pers nycklar kan mutera och bli riktigt höga och ha prickiga blad, sk hybrider. Det är fortfarande St Pers nycklar men gotlänningarna kallar dem för ormnycklar för att de luktar orm. 

Vissa orkidéer producerar riktigt god nektar, t ex Tvåblad. Vi såg ett tidigt exemplar. Fjärilarna suger nektarn och flyger sedan till nästa blomma och så sker pollineringen. Alla orkidéer har latinska namn och svenska namn. 

Vi såg också en tidig Ängsnyckel, vilken också är vanlig. 

Jungfru Marie nycklar är inte så vanliga på Öland. Skogsnycklarna är mycket lika Jungfru Marie nycklar. Man ser först när blomman är helt utvecklad vilken som är vilken. Vi såg i alla fall ett exemplar med fläckliga blad. Fläckigt nyckelblomster är samma sak. 

En offersten hittades också ute på ängarna. På stenen låg mynt från olika länder. Thorsten berättade att han skrev en gång en artikel i Östra Småland om denna sten, som han trodde var en offersten från bronsåldern. Efter några dagar hörde bonden som äger marken av sig och berättade att han hade hittat den stenen i jorden och bara ställt den där för att den var såg så ovanlig. Ofta när det hittas sådana "buckliga" stenar ställs de i hörnorna på murar. En liten vätte hittade vi också bakom stenen. Så gullig! Vi hittade också en klangsten som lät olika när man knackade på stenen med sten. Ofta hittas sådan klangstenar bestående av diabas på gravfälten.

Vid Gråborg berättade Thorsten om hur hövdingarna på ön gick samman och byggde detta gigantiska bygge. Där inne har det legat en by på 400-talet. Ölänningarna hade börjat samla ihop guld som de fått i utbyte av romarriket i handeln. Romarna behövde mycket till sitt expanderade rike. Många ölänningar var legosoldater i romerska armen. De fick i ersättning guld. Romarna behövde hästar, ull och läder och ölänningarna kunde förse dem med detta. Åbyskatten, den största skatten av guld, hittades i närheten av Sandbyborg. Guldmynten från romerska riket är präglade av den härskare som regerade då.

Thorsten vet mycket om de olika borgarna på Öland och berättade många intressanta historier om dem. Murarna som står kvar sedan 1100-talet är fogade med kalkbruk som håller än.
På 1600-talet kom danskarna. De brände ned många av byarna runt omkring. De är de sista som bodde i Gråborg. 

Vi fick också tillfälle att köpa Thorsten böcker inne i butiken på Gråborg.la K