Från skinnkolt till nylonstrumpa

 

 


Onsdagen den 15 januari hade Aktiva Seniorer sin första samling på det nya året. Ordf Jan Eriksson hälsade välkommen och önskade en god fortsättning på det nya året.
Ett särskilt välkommen riktades till Kerstin Lönnberg och hennes personal från Kalmar Läns Muséum som skall medverka under kvällen.
Kerstin Lönnberg ansvarar för Kostymateljén, den pedagogiska avdelningen,  på Kalmar Läns Museum.
Muséet har ca 3000 klädesplagg.  Kläderna används vid museets verksamhet i skolor och andra organisationer. Under kvällen ska vi få vara med om en klädesparad från Stenåldern och fram till modern tid. Utöver personal från muséet medverkar även medlemmar från vår egen förening.



Birger Gustinger

 

                            

Birger Gustinger, "Stenåldersmannen Säle från Tingby"för ca 5-6000 år sedan..  Han kan ha bott med sin familj ute vid Tingby, vid en havsvik i Östersjön. Han fiskade och jagade och levde i god sämja med sina släktingar och vänner.
Arkeologiska fynd visar att stenålders männen var ganska långa och blev ca 40 år gamla. De smyckade sig med djurtänder och kläderna var av älgkalv och mössan är samma typ som ismannen Ötzi hade på sig.

 


 

                                                                                      

      Solvieg Karlen, bronsålderskvinnan " Glänta " , 1500 -  500 f Kr.
      Detta är Glänta som klätt sig fin. Ett nytt samhälle  träder  
     fram där makt och status gör sig gällande.
     Glänta bor med flera familjer i Korpas lott i Förlösa
     Hon bor vid vattnet och ån rinner förbi. Hon kommer 
      att  begravas  på höjden i rösena som vi kan se än 
      idag . Dräkten kallas för " Egtvedsflickans snörkjortel"
      Raffset från Bronsåldern efter ett fynd i en dansk torv-
      mosse där textilen bevarats bra p g a fukt o kyla.
      Originalet finns på Nationalmuseum i Köpenhamn.
       Hon var en mycket ung flicka och är klädd för fest
       i sin grav.
       Hennes dräkt är helt i ull. Snörkjolen är 180 cm lång.
       Vävd i upprättstående vävstol. Tröjan är sydd i ett
       stycke och troligen samma mönster som man använt
       till skinntröjor tidigare. Hårnätet är språngat, en
       gammal teknik. Smyckena är av brons.
      Dräkten är helt handsydd.

 

 


        Ann Hammar, järnåldern. " Gudrun från Eketorp ",
         500 f Kr - 1000 e Kr.
          Gudrun kan ni få träffa om ni åker till Eketorps borg om
           sommaren.
            KLM driver Eketorps borg och har verksamhet för skolor
            och turister. Även gästabud kan beställas. På bronsåldern lärde vi
            oss att spinna.och väva ull och linet kunde vi bearbeta på  järn-
            järnåldern.  
            Under den här tiden uppstod flera samhälsklasser. Tiderna blev
            kärvare och konflikter löstes med vapen i hand.
           Många reste till Romarriket som soldater. De som kom hem  med
         skatterer kanske var skadade och ofta fick de nor försvara  sina
            ägodelar .
          
 

 

 



 


                
Siv Johansson

 

Siv Johansson, medeltiden. " Kristina Bere " Kalmar 1397.
Detta är Kristina , gift med köpman Bere och hon fans i Kalmar . Detta vet vi genom en tänkebok som
bevarades då gamla stan brann och flyttades till Kvarnholmen på 1600-talet.
Dräkten består av linne, ull, siden o sammet som är importerat.
Det är under den här tiden vi får skriftliga källmaterial och lagtexter. Vi börjar också tänka mer på de äldre och deras försörjning och att de unga nåste ta hand om sina anhöriga,

                              

   Göran Karlsson, 1500 - tal." Gustav Wasa "
   Gustav Wasa landsteg på Stensö udde 1523. där
    finns ett minnesmärke.
    Det sägs att Gustav Wasa tog katolska kyrkans textilier
    och sydde om dem till kläder åt sig själv och adeln
    Gustav Wasa blen 64 år, en relativt hög ålder. Rent
   kroppsligt  var han slut, halt, dåliga tänder o lomhörd.
    På den här tiden lämnade bönderna över sina gårdar till
     någon yngre då de var i 50-års åldern. Undantag fanns.
     Erik Hååk i Nybro var aktiv militär i 75-års åldern.
.


 

 

 

 


 



 

                                                   

        

 

 

 

 

 

 

 

 

    

 

 

 


Ulla Gustinger, 1600 - tal. " Borgare, hantverkare från Kvarnholmen Kalmar ".
Kanske var hon sömmerska i kvarteret Gesällen som grävdes ut för några år sedan. På 1600-talet var männen ca 165 cm långa och kvinnorna ca §55 cm långa. Manhar förundrats över att männen hade så stora långbyxor. Kanske var
det av bekvämlighet.
 


 






Bibbi Jonsson, 1700 - tal. " Fru Birgitta, hovdam hos Gustav III ".

Hon bär en kofta i sammet med brokad foder. Mönstret är original från Gotland. Kuddarna är inte bara mode utan avlastar också kjolarnas tyngd. Hon vill också visa att hon inte behöver arbetar.
Man hade modedockor som visades runt i hoven för att adeln skulle se det senaste modet.  Mode detaljer från finfolket kom sedan ut till allmogen och kan ses än idag på våra folkdräkter.
Det var stor skillnad mellan adeln och de övriga stånden på 1700-talet. Men man kan också se att alla stånden tar väl hand om sina gamlingar.

 

                                              Birgit Almén, 1860 - tal. " Gustava Forsman, Arikafararna ".
Nu har klänningen kommit tillbaka, en s.k. Bledermaierklänning. Mot slutet av 1800-talet har män långbyxor, svarta kläder och kravatter.
1810-talet, Empire, 1860-talet, Nyrokoko. På 1800-talet ökar levnadsstandarden. Freden vaccinet och potatisen gör att fler barn överlever och folkmängden ökar.
På 1750-tqlet var medelåldern för män 34 år och för kvinnor 37 år. 1850 är respektive ålder, 41 0ch 44, 1950 är åldern 68 och 71 år, 2000 77 och 82 år

             

    

Ann Norlin, sekelskiftet 1900. " Fiskarhustru från Ängö ".

Vid den här tiden börjar vi få konfektions- och industrikläder men fortfarande sys det mycket kläder i hemen.
Vi får också tid att diskutera rätt och fel. Var det bättre förr med ungdomarna.
Andra händelser som växer fram är folkrörelsen, nykterhetsfrågor, religiösa och sociala problem t ex fattighusen



         

Lena Wernersson, 1910 - tal. " Anna Strussenfeldt, Konstnärinna, Kalmar ".

Detta är Anna Strussenfelt, samtida med Jenny Nyström och också konstnärinna. Studerade i Paris. Målade fantastiska blomstermålningar men är mest känd för sina porträtt och djurmålningar.
Hon är dotter till tobaksfabrikören Carl Sundberg. Uppvuxen i Kalmar på Carlsberg som på den tiden låg på s.k. landet. Hon tillbringade mesta tiden utomlands med undantag för sju års giftermål i Stockholm.
Anna tyckte om att klättra i berg och rida. Hon var också en stor djurvän och reste över hela världen som en svensk Karen Blixen. Resorna gjorde att hon också blev mycket språkkunnig.

Anna Strussenfelt har en stusskudde," Turbnyr " som var högsta mode.
 

        
Kerstin Lönnberg, kvällens berättare. " Glad 1920 - tals dam ".

Det glada 20-talet, dekadensens årtionde. Kvinnorna klipper av kjolarna och shinglar håret och vill som filmstjärnorna kasta bh-n och korsetten. Raka rena linjer och roliga hatar blir mode.
Kvinnorna förvärvsarbetar och börjar röka.
Klänningen på bilden är av tunt ylle.
På 1920-talet visade kvinnan benen för först gången sedan Bronsåldern. När kriget var slut kröp man upp ur skyttegravarna och nu skulle man leva loppan och roa sig.
Det var också på 20-talet som Ålderdomshemmen började etablera sig i alla kommuner.
 

        

Sven Almén, 1940 - tal. " Löjtnant Almèn på permission ".

Åter ett världskrig och mängder av soldater i rörelse i samhället.


 


      

Berit Hjort, 1950 - tal, " Nygifta fru Hjort från det nybyggda Funkabo ".   Bor i lägenhet med modernt kök och badrum. Tvättstuga och mangel i källaren. Hon handlar i det första snabbköpet i Funkabo. Är hemmafru.
50-talet kom med hop och framtidstro. Nylonet lanserades. Enkelt att tvätta och det torkade snabbt.
Man började köpa konfektionssydda kläder, handlade på postoder men gick ändå till hemsömerskan.
Många nya regler tillkom och man fick ett standard begrepp på t ex kläder, barnuppfostran, byggnation.
Tonåringen kom i fokus i olika ungdomsgrupper. Film och rockidoler påverkade modet.
Inkomsterna steg. bostäderna blev bättre, folkhemmet lanserades och pensionen kompletterades med ATP.

 


 

      

Lillian Rathien, 1960 - tal. " Kittan från Borgholm ".
Ceris klänning och vita stövlar. Hon jobbar på syfabriken "Nibe"i Kalmar. Hon har varit i London på skolresa. Älskar Beatles och lyssna varje lördag kl 1500 till "Tio i Top" när hon ligger i badet. På lördagskvällen åker hon till Restis i Borgholm och dansar.
"Kittan" gillar också att sy. Hon har sytt sin klänning själv. Hon har gått på "Verkstadsskola för klänningssömmerskor", på Kalmar yrkesskola.
Trendsättare var Jackey Kennedy, Mary Quant, Twiggy, Beatles, Oppop - mode.
Korta kjolar, Corredg stövlar och mycket smink. Långt  hår även hos  killar.
60-talet börjar i 50-talets livsglädje och framtidstro och  slutar i ungdomars besvikelse och protester.
 

   

                                      Sherwan Abdu, 1970 - tal. " Daniel, blivande gymnasieingenjör "

Han har precis flyttat till Lindsdal med sina föräldrar. Det rika och vackra Linsdal. Han går på Erik Dahlbergsskola.
Olika modestilar, hippierörelsen,
Kostym med breda slag och vida byxor. Korta och långa kjolar. Brunt och orange år dominerande färger.
Kvinnorna hade fortfarande hatt då och dp.
Uppror mot det bestående samhället. Pensionsåldern sänks till 65 år 1976.
Olika politiska uppfattningar om hur åldringsvården ska se ut.

 

           

Inge-Mor Bennarsten, 1980 - tal. " Fru Karlsson ".
Klänningen är köpt på Drott i Kalmar. Brottarbreda axlar, mönstrade kläder och man hade kavaj.
Kunde köpa kläder på Kappmagasinet och HM.
Studieförbunden hade sykurser. Hemsamariten kom hem och pratrade en stund och putsade fönster eller bakade.
Begreppet Servicehus dök upp och ålderdomshemmen försvann, valfrihet i vården var det nya.
Men också allt mer separerade generationer där var och en pysslar med sitt. Vi har aldrig haft så många 85-åringar som inte behöver någon hjälp.
Vi klär oss som vi vill idag. Huvudbonad, hår och frisyr talar om vem man är och vilken grupp man tillhör.



    

 

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Sara Johansson,vår  brud. " Gammal brudklänning från 1890 - tal ".
I slutet av 1800-talet kunde en brud se ut så här. Den blivande maken fick be om lov om giftermål hos flickans far. Kvinnan var omyndig. Därefter var man trolovad en tid. Det skulle "lysas" över brudparet.

 

 


 


 

 


 

 

 


 


Berit Hjort                   Lena Wernersson               Ann Norlin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När alla medverkande hade visat sina klädesplagg samlades de på scenen. Ordföranden tackade alla och riktade ett särskilt tack till Kerstin Lönnberg, från Länsmuséet,  för det intressanta och väl genomförda programmet. Som ett extra tack delades en ros ut till de som vandrat med sina historiska dräkter.

 

 

Stig

Tlllbaka