Vi var 30 medlemmar som träffades på Linnéuniversitetet en solig onsdag eftermiddag. Vi fick en fascinerande inblick i eHälsoinstitutets verksamhet och om många spännande digitala inslag i den moderna vården.
Clara Axelsson inledde med att beskriva institutets verksamhet. Enheten bildades 2001 och de står för forskning, samverkan, utvärdering och utbildning inom e-hälsa. Hon gav flera exempel på olika sorters tjänster som t ex välfärdsteknik: tjänster som bibehåller eller ökar trygghet, aktivitet och delaktighet hos vårdtagare.
Digitala vårdmöten är en väldigt viktig tjänst idag, i synnerhet sedan pandemin. Det handlar om möten via video, röst, text och bild och används idag för vårdplanering, behandling och bedömning. Målet är inte att digitala möten ska ersätta fysiska möten men ska komplettera dessa. En avgörande framgångsfaktor är att alla system ska kunna fungera ihop. En ganska ny tjänst heter 1177 direkt . Här kan du ta kontakt med vården direkt genom att svara på frågor i text och sedan få råd automatiskt. Vill du ställa frågor kan du chatta med en sjuksköterska och sedan boka tid. Detta är ett bra alternativ till att sitta i telefonkö men meningen är inte att den ska ersätta direkt kontakt med vården, bara som ytterligare ett alternativ.
Clara pratade också om att det vimlar av hälsoappar i mobilen – livsstilsappar (välmående, livsstil), välfärdstekniska hälsoappar (trygghetsskapande, larm), preventionsappar (förebyggande behandling av sjukdomstillstånd), diagnos- och behandlingsappar (medicinsk behandling av sjukdomstillstånd). Utbudet ökar dag för dag men det är viktigt att branschen bevakar och kvalitetskontrollerar dessa appar och det är något som institutet också arbetar med.
Läs mer on eHälsoinstitutets verksamhet.
Nästa talare (via videolänk) var docent Tora Hammar som forskar och undervisar om hälsoinformatik med inriktning läkemedel. Läs gärna mer om hennes arbete i en ny artikel i tidskriften Svensk farmaci.
Hon arbetar med säkrare läkemedelsbehandling med hjälp av hälsodata, AI (artificiell intelligens) och samverkan. Begreppet hälsodata handlar om journalssytem, data från hälsoappar och medicinering. Hur kan AI hjälpa oss med detta?
Exempel på AI stöd:
– Diagnos och bildanalys (röntgen osv)
– Personanpassad medicin och behandling – hitta rätt medicin till en individ
– Virtuella hälsorådgivare
– Förutse sjukdomsutbrott och epedemiövervakning
– Robotik inom kirurgi och patientvård
Det finns även många utmaningar som man arbetar med idag för att förbättra – t ex bristande interoperabilitet, transparens och tillförlitlighet, ansvar, legala och etiska aspekter samt kvalitetssäkring.
Tora forskar i användning av läkemedel. Patienter använder många läkemedel samtidigt och läkemedelsskador utgör en stor del av de skador som patienter drabbas av i Sverige (9%). Dessutom finns det otillräckligt beslutsstöd när läkare ska välja rätt medicin, det kan vara svårt att förutse alla biverkningar och oönskade effekter och det kan finnas bristande information om patientens läkemedel. Vilka är patientens aktuella läkemedel? Olika regioner har olika journalsystem, övergångar i vården, skillnader mellan recept och ordination. Flera forskningsprojekt finns om detta område och många framsteg har tagits. Det är bra att se över dina mediciner eftersom det kan ligga gamla läkemedel kvar. För att se din lista logga in på 1177.se och välj Journalen, sedan Läkemedel. Prata med din läkare om du ser gamla mediciner på listan som borde tas bort.
eHealth Arena
Johan Hallenborg presenterade eHealth Arena, ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och Region Kalmar med kopplingar till näringslivet, akademin, vården och invånare. De har skapat en Showroom som visar möjligheter för intressenter som företag, region, kommuner mm.
Demografin visar en ökande andel äldre och en minskning av arbetsföra i den närmaste framtiden. Dessutom bor många i Sverige långt ifrån närmaste vårdinstans – i glesbygd och skärgård. För att möta dessa utmaningar utvecklas e-hälsolösningar och eHealth Arena sprider kunskaper om detta genom sina visningslokaler. Här finns en hemmiljö med inbakade digitala lösningar, en vårdmiljö (vårdcentral) samt en sjukhusmiljö. Hittills har de fått över 1000 besökare.
Vi fick höra om flera spännande exempel på digitala tjänster inom vårdboende och rehabilitering.
– Egen monitorering (utrustning hemma för att behandling t ex hjärtsvikt, diabetes). Alla mätningar skickas direkt till sjukhuset via mobilnätet.
– Sjukvård hemma (inskriven på sjukhuset men med uppkopplad utrustning hemma).
– Förenklad kommunikation. En låst surfplatta med bara ett fåtal funktioner – ringa till förvalda personer, mejla till en fast lista (anhöriga, vård), lyssna på radio mm. Kan även innehålla larm om dagliga rutiner: ta medicin, gör övningar mm.
– Terminal som levererar medicin när det är dags och larmar om du inte tar det.
– Sensorer som detekterar var varje boende befinner sig i rummet med larm om hen faller eller ligger kvar i sängen för länge.
– En smart mugg som mäter hur mycket du dricker och uppdaterar systemet.
– Distansrehabilitering. Träningsprogram i en platta och vårdgivaren ser dina resultat och prestanda.
Till slut berättade Johan om hur AI-baserade journalanteckningar kan spara väldigt mycket tid för läkare. Idag dikterar läkaren sina anteckningar från ett patientmöte, sekreteraren skriver rent och skickar dem till läkaren för eventuell korrigering. Detta tar ju mycket tid. Med hjälp av AI kan hela diskussionen med patienten summeras automatiskt direkt och läkaren kan även gå genom den med patienten så att allt stämmer.
Clara Axelssons bildspel
eHalsa_Clara-Axelsson_250319Tora Hammars bildspel
Aktiva-seniorer-20250319-Tora-Hammar